Så fungerar Sveriges lagar

Här hittar du allt som rör juridik, brott och straff

Lagtolkning | Så fungerar det

Lagtolkning – så fungerar det

Även om man hittar en specifik lag i lagboken och de bestämmelser som reglerar en aktuell fråga så är det ofta svårt att förstå lagens innebörd. Svenska lagar och regler är ofta mycket kortfattat skrivna och ofta skrivna på ett gammaldags och svårläst språk.

Dessutom är ofta lagar skrivna på ett vagt vis. Detta beror delvis på att de inte ska vara alltför begränsade och för att de ska kunna fånga upp olika företeelser som inte existerade när lagarna skrevs. En annan aspekt som kan försvåra tolkningen av lagar är att de inte existerar i ett isolerat vakuum, tvärtom måste de ofta läsas tillsammans med andra regler och ses i större sammanhang.

Vaga regler måste alltid tolkas

Men vagheten ger inga möjligheter att “smita undan” för en domstol eller en myndighet som fått en fråga som hamnar inom deras ansvars- och kompetensområde. Även om texten är vag och svårtolkad så är man ändå skyldig att avgöra frågan.

Detta är anledningarna till varför lagar och rättsregler måste tolkas. Inom rättsvetenskapen finns det ett flertal olika tolkningsmetoder. Detta är en mycket komplicerad del av det rättsliga tänkandet, så håll i minnet att det som följer är kraftigt förenklat.

Lagolkning baseras på två grunder

Lagtolkning, eller juridisk tolkning, är baserad på två grunder: dels hur tolkningen går till och dels vilket material och vilka fakta som ligger till grund för tolkningen.

När det handlar om lagtolkning så skiljer sig även traditionell svensk rätt en hel del från EU-rätt. Här berättar vi om svensk rätt och går alltså inte in på de speciella tolkningar av lagen som görs inom EU:s domstolar.

Det finns ett flertal olika tolkningar. Först går vi i korthet igenom två metoder vars syfte är att avgöra en situation som inte är reglerad.

Teleologiska metoden – ändamålstolkning

Detta är den vanligaste tolkningsmetoden. Här försöker man utröna vilken avsikt lagstiftaren hade med den aktuella regeln, hur bakgrunden såg ut och vart lagstiftaren ville komma med lagen. När ärenden avgörs i domstolar och hos myndigheter så försöker man utreda vad ändamålet med regeln. På detta sätt kommer man automatiskt vidare till lagmotiv och förarbeten.

Analogisk tolkning

Detta innebär att man tolkar ett oreglerat fall mot bakgrund av ett liknande fall som är reglerat. Analogisk tolkning blir ofta aktuell i fall där det finns tidigare prejudicerande domar inom samma eller liknande områden.

Motsatsvis tolkning

Denna tolkningsmetod innebär att man i vissa fall kan dra slutsatser om att det är det omvända som ska gälla. Det kan exempelvis vara att det inte finns en regel som förbjuder något – i så fall bör den aktuella handlingen vara tillåten.

Bokstavstolkning

Detta innebär att man gör en grammatisk och logisk analys av lagtexten. Man utreder alltså vilken språklig innebörd man ska lägga på texten, som på så sätt står på egna ben.

Extensiv tolkning

Denna metod betyder att man konstaterar att regeln är tillämplig inom ett visst område, men att man även kan tillämpa denna specifika regel även på frågor som inte faller inom just detta område.

Restriktiv tolkning

Detta är något av en motsats till extensiv tolkning. Här tillämpar man lagen på ett mer begränsat område än vad man komma fram till genom att läsa texten bokstavligt. Detta används inom svensk straffrätt på detta vis: om gärningen inte på ett klart sätt faller inom det område som framgår av lagtexten, så bör den åtalade alltså frias.