Så fungerar Sveriges lagar

Här hittar du allt som rör juridik, brott och straff

Blogg

Vad innebär en arvsrätt?

9 dec 2019

Vad är en arvsrätt? Hur fungerar det? Kan någon som blir sur på sina barn, eller på sin make/maka, göra dem arvslösa? Betyder arvsrätt, helt enkelt rätt att ärva, eller betyder det något annat? Här reder vi ut begreppet och vad som ryms i det.

Frågor om vem som ska få ta hand om de saker som en anhörig som har dött, går långt tillbaka i människans historia. Ända sedan människan har funnits, troligen. I vissa stenålderskulturer begrov man personliga ägodelar tillsammans med den som hade dött. I Xing Hua-Tis grav i Kina, närmare bestämt i staden Xiang, i Kina, finns ett helt område som utgjorde grav åt kejsaren med det namnet. Han begravdes tillsammans med tusentals soldater tillverkade av keramik. Alla soldater var i mänsklig storlek och den jättelika graven grävs upp än i dag.

Så fungerar arvsrätt i Sverige

Så fungerar arvsrätten

I svensk historia förändrades "ärvdabalken" som den heter i lagen, förändrades senast 1958. Den stipulerar att makar alltid ärver varandra, med en fri förfoganderätt. Det innebär i korthet att den som är gift med den som har dött, ärver allt och får göra som hon, eller han vill med det som den döda har lämnat efer sig. Barn, som annars står näst i tur att ärva, får helt enkelt vänta på att den andra makan, eller maken dör. Först efter det ärver barnen.

Förutom i ett viktigt fall; och det är om den döda, har barn från ett tidigare förhållande, oavsett om barnens föräldrar var gifta med varandra, sambor eller inte alls, så ärver alltid de barnen vid dödstillfället. Alltså, har den döda barn från ett tidigare förhållande, plus är gift och har barn med den som den är gift med, så ärver makan, eller maken hälften, och barnen från det tidigare förhållandet ärver hälften av arvslotten. Det är detta som kallas arvsrätt.

Skulle testamente utesluta arvinge är det fel

Alltså; arvsrätten är antingen hälften av arvslotten eller det som testamenteras till en. Alla som har arvsrätt har rätt till lika delar i ett arv, eller till det som har testamenteras till en, finns det ett testamente, så följer man det, om det nu inte skulla vara så att testamentet på ett oriktigt sätt utesluter en arvinge ur testamentet. I så fall avgör arvsrätten vad var och en ska få. Skulle något sådant ske, är det bästa man kan göra, är att rådfråga en jurist som är duktig på arvsrätt och som kan föra ens talan, så att man som arvinge får det som man har rätt till, helt enkelt.

Vad ger ringa narkotikabrott för böter?

21 okt 2019

Narkotika och bruk av detta är idag vanligare än på flera, flera år och vi tänkte reda ut lite kring detta; vad ger exempelvis ringa narkotikabrott för böter? Ett ringa narkotikabrott är vanligen något som handlar om eget bruk. Det vill säga; om du blir tagen under en utekväll, tvingas lämna ett urin- eller blodprov som visar sig vara positivt för benzo, kokain eller någon annan typ av narkotika så blir förmodligen straffet ringa narkotikabrott.

Ringa narkotikabrott är ett brott som minst ger böter och som maximalt kan ge fängelse i högst sex månader. Det vanliga är att man får ett strafföreläggande, erkänner detta och döms till böter. Hur höga dessa böter är beror dels på om brottet skett vid upprepade tillfällen, om det är första gången och även om hur pass stor inkomst/förmögenhet man har.

Som lägst så får man dagsböter i 30 dagar och där lägsta möjliga belopp är 50 kronor. Det högsta belopp som kan läggas på en dagsbot gällande ett ringa narkotikabrott är 1000 kronor. Man gör alltid en bedömning från fall till fall och för varje individ. Saker som man tar hänsyn till gäller inkomst, förmögenhet, eventuell försörjningsskyldighet samt ekonomiska förhållanden i övrigt. Lägsta belopp är alltså 50 kronor x 30 dagsböter - något som ger 1500 kronor.

juridik

Jämkning är ovanligt vid ringa narkotikabrott

Detta kan emellertid jämkas (sänkas) om en överklagan sker och där man bedömer att det finns särskilda skäl till varför en jämkning ska ske. Det är dock ingenting som är särskilt vanligt; normalt har man en restriktiv hållning i denna fråga och det är få som får detta beviljat.

Skulle man bedöma att 50 kronor i dagsböter a`trettio dagar är ett för tufft straff och skulle slå alltför hårt ekonomiskt så finns en möjlighet - men på det stora hela är detta något ovanligt.

Kan man få andra straff med ringa narkotikabrott?

Det är lätt att rycka på axlarna i samband med att någon döms för ett ringa narkotikabrott. Idag håller många en mer liberal syn på droger och så länge - som vid ett ringa narkotikabrott - det enbart handlar om eget bruk av den enskilde individen så bryr man sig inte så mycket. Vi har emellertid lagar och regler som står över den personliga åsikten om narkotika och så länge dessa finns så ska de också följas. Straffskalan för ett ringa narkotikabrott må vara lägre än vid andra brott, men det kan även adderas andra påföljder.

Som exempel på detta kan vi nämna att Transportstyrelsen kan utreda varje fall och att den myndigheten också har rätten att återkalla ett körkort. Detta enligt körkortslagen Kapitel 5 Paragraf 1. En sådan utredning sker alltid individuellt och på det stora hela så gör man en bedömning kring personens pålitlighet ur ett nykterhetshänseende. Som lägst kan ett körkort återkallas i en månad och som högst i tre år. Det är också värt att ha i åtanke. Ett ringa narkotikabrott kan påverka vardagen mer än man tror - även om det huvudsakliga straffet handlar om dagsböter.

Överraskande få politiker vet om EU:s rätta makt

1 mar 2019

Länge nu har de svenska politikerna varit ointresserade av EU, liksom väljarna. Det är på många sätt ganska så problematiskt, om man ska tro de flesta av de olika EU-parlamentariker från vänster till höger.  Hans Lindqvist har varit EU-parlamentariker för Centern och menar att Sverioge har lämnat över alltför mycket makt i frågor som direkt rör Sverige till EU. Han menar att så är fallet när det kommer till utrikespolitik, migration och internationell politik, som hur man ska förhålla sig till Ryssland. Alltmer makt har överförts till EU, menar han. Och det har skett över tid då man har infört de olika fördragen som gäller alla EU-länderna såsom Maastrichtfördraget från 1991, Amsterdamfördraget, Nice-fördraget och nu senast Lissabonfördraget 2009.

EU:s lagar står över svensk lag

Det som de flesta svenska politiker och deras väljare ogärna vill tala om är det faktum att alla de lagar som stiftas i EU-parlamentet gäller även i Sverige, som förr eller senare måste införliva dem i svensk lag. Och det är en avsevärd mängd lagar som dagligen stiftas i Bryssel och Strassbourg. Det att så lite debatteras om dessa lagar är ett demokratiskt problem, anser de som är kunniga på området. Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson har gång på gång hävdat att Sverige står utanför när det stiftas lagar i EU, men får motstånd från EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som menar att den svenska riksdagen visst är medvetna och införstådda i vilka lagar som man är med och stiftar på EU-nivå.  Det är trots allt inte tjänstemän som stiftar lagar, utan (än så länge) demokratiskt valda EU-parlamentariker som Hökmark själv som både är med och stiftar nämnda lagar och som informerar de svenska riksdagsledamöterna innan de stiftas.

Även experter på lagområdet är kritiska

Att politikerna och väljarna är så ointrresserade av det som händer i EU, tycker experter inom statsvetenskap, som till exempel Göran von Sydow, som är doktor i Filosofi vid Svenska institutet för europapolitiska studier och foskare på Stockholms universitet. Fler politiker borde ståndgöra vilken åsikt de har om olika frågor som står på dagordningen i Bryssel och Strassbourg. På samma sätt gick Svenskt näringsliv ut med att det är ett bekymmer att både politiker och media "mörkar"  i frågor som rör klimat, migration, handel, kompetensförsörjning, säkerhet, terrorism och många fler områden. Det är alla frågor som direkt berör Sverige och svenskarna, menar Svenskt näringsliv och de har helt rätt.

Man brukar skylla på avståndet till Bryssel

Tyvärr gäller ointresset inte bara Sverige och svenskarna. Besöker man presscentret i EU-parlamentet i Bryssel står det mycket tomt. Inte många medier följer det som följer i några av medlemsländernas största tidningar. I EU ser man ointresset som ett stort problem. Oftast brukar intresset koncentreras till ministermötet då landets egen statsminister åker till Bryssel för att delta i ministermötet. Men däremellena pågår viktiga förhandlingar och omröstningar som medierna borde bevaka.

Alla borde sätta sig in i frågorna

Man kan tycka att både politiker, väljare och medierna borde sätta sig in i frågor som tas upp i EU, även om de är krångliga. Att det är långt till Bryssel och Strassbourg borde aldrig borde vara skäl för att inte bevaka de frågor som tas upp där. Tvärtom.