Vem betalar konkursförvaltarens arvode?

Att ett företag går i konkurs är inte helt ovanligt. Man har problem med att betala sina skulder och man kan heller inte göra så inom en överskådlig framtid - något som leder till att borgenärer ansöker om konkurs till Tingsrätten som i sin tur sedan utser en konkursförvaltare. Vem betalar då en konkursförvaltares arvode? Vi går igenom lite kring vad som gäller.

En konkursförvaltare utses alltså av Tingsrätten och det arbete som denne person har framför sig handlar om att A) reda ut vilka tillgångar och skulder som finns i konkursboet (det företag som ansökt om konkurs) och B) att i en viss prioriteringsordning betala skulder till borgenärerna.

En av de första som ska ha betalt enligt denna prioriteringsordning är de facto konkursförvaltaren: en konkursförvaltares arvode betalas av de tillgångar som finns i ett konkursbo. Om det skulle vara så att så att skulderna vida överstiger tillgångarna och att det inte finns några medel att betala arvodet med så går inte en konkursförvaltare därifrån utan något arvode - detta bekostas i så fall av staten.

Hur prioriteras borgenärer?

Vem ska ha vad och varför ska vissa borgenärer ha pengar tillbaka snabbare än andra? Alla som investerat, satsat eller lånat ut pengar i ett företag eller ett bolag har väl samma rätt att få tillbaka dessa? Ska vissa lån vara mer värda än andra?

Så är det faktiskt. Man måste göra en bedömning i detta och man ska vid en konkurs också säkerställa att vissa långivare får tillbaka det man lånat ut - en viss del, åtminstone. Detta sker genom att konkursförvaltaren följer en förmånsrätt. Det finns en lag som reglerar detta och den kallas för Förmånsrättslagen.

I den finns det förmånsrätt av både allmän och särskild karaktär. Tillhör man den senare kategorin som borgenär så har man också rätt att få pengar tillbaka före en borgenär med allmän förmånsrätt. Det kan då handla om att man givit ett lån med en säkerhet inblandad - exempelvis en intecknad fast egendom - och därigenom också tagit en större risk.

Först i kön att få betalt står emellertid de som har massafordringar på konkursboet. Det kan då handla om en skuld som man ådragit sig efter att konkursbeslutet. Exempel på detta kan vara leverantörer och det vara skatter såsom exempelvis A-skatt, punktskatt och moms.

Finns nya intressenter?

Ett av de viktigaste delarna av en konkursförvaltares arbete är att hitta nya intressenter att driva bolaget/företaget vidare. Skulle det inte finnas något intresse så kan en konkursförvaltare även ansöka om en rekonstruktion av bolaget. En annan viktig del i samma anda är att det slutligen är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska fortsätta verksamheten eller om den ska läggas ned.

Som konkursförvaltare så har man övervakning av Kronofogdemyndigheten. Den myndigheten har ansvaret över konkursförvaltare och de bevakar arbetet som en sådan gör - detta så att det ska ske så effektivt som möjligt och därmed inte kosta så mycket pengar. Ju mer arvode en konkursförvaltare tar ut - desto mindre blir över till alla borgenärer och det försöker man, givetvis, undvika.

Andra inlägg

• Misshandel – tips på hur man förebygger våldssituationer
• Advokat Malmö - är du utsatt för ett brott?
• Aktieägaravtal – delägarskap med regler
• En fastighetsjurist i Stockholm har ett stort ansvar
• Skaffa förstärkning med en arbetsrättsadvokat i Stockholm
• Våldtäkt - att hitta advokat i Göteborg
• Arbetstillstånd behöver inte vara krångligt
• Fortbildning med en advokatkurs
• Att bli utsatt för våldtäkt
• En konkurs drabbar personalen